Evidensbaserad webbdesign

När vi designar en webbplats är det lätt att falla för trender, personliga åsikter eller rena gissningar. Men om målet är att skapa en webbplats som verkligen fungerar för användaren, då behöver vi något mer: evidens. Med evidensbaserad webbdesign menar vi att alla beslut i designprocessen grundas i forskning, data och användartester, snarare än magkänsla.

Det handlar inte om att krångla till saker – tvärtom. Det handlar om att göra det enklare, tydligare och mer tillgängligt. För alla.

En evidensbaserad designprocess lutar sig mot fyra pelare:

UX-forskning – Vad säger studier om hur människor interagerar med digitala gränssnitt?

Användartester – Vad visar verkliga tester med riktiga användare?

Webbanalys – Vad visar datan om hur människor faktiskt beter sig på sajten?

Tillgänglighetsstandarder – Som WCAG, som säkerställer att alla kan använda sidan.

När dessa delar kombineras får vi en grund att stå på – en vägledande karta som gör våra designbeslut tydliga och motiverade.

Konkreta åtgärder som stöds av forskning

En av de vanligaste fällorna i webbdesign är att underskatta hur användare faktiskt läser och navigerar. Studier från Nielsen Norman Group visar att vi inte läser webbsidor linjärt – vi skannar. Ögonen rör sig i ett F-mönster, vilket innebär att det är avgörande att jobba med tydliga rubriker, korta stycken och punktlistor. Det gör informationen mer lättillgänglig och ökar chansen att rätt innehåll uppmärksammas.

Ett annat område där forskningen är tydlig gäller färg och kontrast. För att text ska vara läsbar behöver den stå i tydlig kontrast mot bakgrunden. Minimikravet enligt WCAG 2.1 är ett kontrastförhållande på 4.5:1 för vanlig text. Det är inte bara viktigt för personer med synnedsättning – alla användare gynnas av god kontrast, särskilt på mobila enheter eller i solljus.

Formulär är en annan viktig del av webbupplevelsen. Dåligt designade formulär en vanlig anledning till att användare avbryter sina besök. Genom att märka alla fält med tydliga etiketter, använda tydliga felmeddelanden och undvika krångliga krav kan vi minska frustrationen och öka konverteringar.

En aspekt som ofta förbises är tangentbordsnavigering. Många användare – särskilt de med motoriska eller kognitiva utmaningar – navigerar utan mus. Därför måste alla funktioner på sidan gå att nå med tangentbordet. Det innebär till exempel att menyer, formulärfält och knappar ska kunna aktiveras med Tab och Enter. W3C erbjuder tydliga riktlinjer för detta.

Bilder är viktiga – men bara om de är rätt märkta. Alla informativa bilder bör ha en alt-text som beskriver innehållet. Det gör innehållet tillgängligt för användare som använder skärmläsare. Dekorativa bilder bör istället ha tomma alt-attribut (alt=””) så att skärmläsaren hoppar över dem.

Och slutligen – design handlar inte bara om att gissa vad som fungerar. Med hjälp av användartester, A/B-testning och webbanalys kan vi testa vad som fungerar i praktiken. Även tester med så få som fem användare kan avslöja stora problem med en design.

Tillgänglighet och användarvänlighet går hand i hand

Att följa WCAG är inte bara ett krav i många sammanhang – det är också ett sätt att skapa bättre upplevelser för alla. När vi gör vår design tillgänglig för personer med funktionsnedsättning, gör vi den samtidigt tydligare, enklare och mer logisk för alla andra.